MITTEN AV SEPTEMBER

Att söka det vackra, en väg att öppna sig och komma till ro. Se med nya ögon, låta sig berikas av nya upplevelser. Även i det lilla och tillsynes ointressanta. Naturen låter oss gärna upptäcka sin skönhet. Kan jag ta in den? Det lugna sökandet utåt vidgar mitt inre. Jag får näring och nya erfarenheter. Kanske växer min förståelse för livet.

I den tidspressade vardagen tror vi inte att vi har rätt att ta oss tiden att uppleva. Men tänk om det är just de korta stunderna av stilla närvaro som bär oss vidare. Som fyller på orken. Som får oss att känna oss som levande människor. Är semester, "komma ifrån", det storslagna långt borta botemedlet? Eller kan jag bli berörd och berikad i de nära stunderna också? 

Den här dagen lämnade vi trädgården en stund och gick tvåhundra meter längs en ovårdad grusväg. Fanns någon skönhet här i det vanliga, lite skräpiga? Alla plockade varsin bukett av det vi hittade. Tillbaka i trädgården tittade vi på alla buketter. Det som först verkade vanligt, tråkigt visade sig vara skatter! Vi gladde oss åt mångfalden och skönheten i de många kompositionerna!!